Va blir det för mat? eller inte

Sista veckan har det varit en del snack på tv och fejjan om mat, dieter och fetmaoperationer. Vet inte varför jag tar illa vid mig, kanske beror det på att debatterna rasade mitt i PMSen. Jag tar illa vid mig när jag hör människor kalla en operation för en quick fix. Det är allt annat.

Det är 3½ år sedan jag gjorde operationen nu. Självklart har det funnits minuter jag ångrat mig, men det har alltid varit pga att jag ätit fel och fått ont i magen och känslan har aldrig stannat länge. I det stora hela är jag väldigt tacksam för att landstinget bekostade den här möjligheten för mig att få leva ett långt och friskt liv. Alla mina värden är i dag bra när det handlar om höga blodfetter, diabetes och blodtryck.

Min erfarenhet efter operationen är att man behöver vara förberedd. Jag läste allt som gick att läsa om metoden och alla berättelser från de som gjort den. Jag tror jag kan genomföra en operation då jag flera gången tittat på operationsfilmer. Kanske lite udda men sån är jag. Jag håller med om att det behövs mer förebyggande arbete från en överviktsenhet och jag vet att det behövs mer eftervård än vad landstingen kan erbjuda i dag.

Man blir inte lycklig av att gå ner X antal kilo i vikt. Att komma ner i en normal vikt ger till förutsättningar att skapa en lycklig tillvaro. Jobbet måste du göra själv. Lyckan av att kunna röra sig mer fritt, att kunna handla kläder på den vanliga avdelningen i klädaffärerna och att känna sig levande igen gör att lyckan kommer bit för bit.

Det finns ingen och jag menar ingen som kan få mig att säga att någon innediet är det bästa som kan hända i livet. Jag har provat det mesta i diet väg. Lite fett, lite kolhydrater, svält, pulver, bars, ja you name it så har jag provat. De funkar, allihop, för att gå ner i vikt. Det är sen problemen kommer när man inte hela tiden orkar hålla koll på vad man stoppar i munnen. När man vill äta varierat och inte hålla sig till en mall. Då går man upp igen, som ett brev på posten. Jag äter nu en varierad kost med större kvalitet än tidigare. Jag äter både fett och kolhydrater i så kallad lagom mängd. För mycket gör att jag mår dåligt så det blir en slags antabuseffekt.

Vad är det jag inte äter då? Håller mig från raffinerat socker till vardags, men jag äter en kaka eller en godis ibland. Jag äter inte mycket fett eftersom jag får ont i magen av det. Annars äter jag allt i en salig blandning. Gott och blandat så att säga.

De här åren har inte varit enkla på något sätt. Förutom att livet fått lov att ändras på många plan så har jag behövt att otaliga gånger förklara för folk jag ätit tillsammans med varför jag inte äter så mycket. Har dock lärt mig ett knep. Jag breder liksom ut maten på tallriken så det ser ut som jag har en full tallrik men det är ett väldigt tunt lager. En anpassning till mitt liv som jag kan stå ut med.

Som ni redan märkt tror jag inte på dieter. Jag tror på god, näringsrik och balanserad kost. Motion i lagom mängd. Tänk va glad jag blev när forskare kommit fram till att alla dieter har samma effekt. Det som är viktigt är att röra på sig. Gör över med mer energi än du stoppar i dig så går du ner vikt helt enkelt.

Att med knivens hjälp fått bukt med ett matmissbruk verkar sticka i ögonen på vissa. Det är klart att många byter missbruk. Har läst att alkoholmissbruket ökar bland de som opererat sig. För egen del har jag väl ett blandmissbruk. Haha. Ibland dricker jag lite för mycket vin, veckan efter shoppar jag som en galning för att sen röka några askar cigaretter veckan därpå. För det mesta är jag bara lagom med allt.

Alla får lov att göra sina val här i livet. Jag har gjort mitt och även om jag ville skulle jag inte kunna ändra på något. Vill någon är bara fibrer så ät det. Finner någon att fett på fett är delikat så fine by me. Proteinpulver eller kolhydrater spelar heller ingen roll. Det viktiga är att man mår bra i det man gör. Att med skuld och skam försöka övertyga någon att en speciell diet är den bästa och att nedvärdera alla som inte tycker samma sak är skamligt. Jag skulle aldrig gå ut och övertala människor att göra en operation för att det funkat för mig. Varje människa måste göra sitt eget val. Jag kan ge information om operationen och berätta om mina egna erfarenheter, men valet är individens.

I dag äter jag för att leva och inte tvärtom. Jag mår bra även om jag gått upp några kilo på grund av diskbråcket. Nu är jag igång och tränar igen och bara isen försvinner helt ska cykeln fram och promenaderna ska bli mer regelbundna.

Livet är underbart, utan skuld och skam.