Får man säga äntligen?

Jag tycker det är skönt att julen är slut. Vardag har ingen negativ klang för mig. Kan bero på att jag befinner mig i ett skede i livet där jag faktiskt bara har mig själv att sköta. Jag behöver inte stressa i väg barn till dagis på morgonen, stressa hem för att fixa med allt som ska fixas när man har småbarn. Jag gillar att ta god tid på mig på mornarna. Därför går jag alltid upp tillsammans med mannen som börjar jobba en timme tidigare än mig. Då hinner jag äta frukost i lugn och ro, läsa tidningen och ta en extra kopp kaffe innan jag går eller cyklar till jobbet. På eftermiddagarna när jag kommer hem behöver jag inte laga mat alls om jag inte vill. Jag kan röja runt hemma om jag känner för det, men jag kan även sätta mig i soffan och bara vara.

Har det lugnt på jobbet nu. Så skönt att kunna göra klart det man börjar med. Telefonen ringer inte och inkorgen i mailen är ganska tom. Ägnat förmiddagen åt att rensa skrivbord och sortera papper som legat alldeles för länge. Nu ska jag ta mig an lite inläsning. Läsa lagtexter är ju så där upphetsande, men det måste ju göras. Bara att luta kontorsstolen tillbaka och lägga upp fötterna på skrivbordet och börja läsa.

Kanske ska säga nåt om julen också. Den var bra, lagom doser av allt. Släkt, mat, bio och lugn och ro hemma. Julklappar fick jag också och mannen var den som gav mig det bästa. Ett fårskinn att värma ryggen med på soffan och en kaffemaskin. Han vet hur jag ska smälta. Är jag bara varm och får kaffe i lagom mängder är jag lätt att ha och göra med.

Nyår firas hos syster i Halland. Shoppingtur till Ullared ska vi också hinna med. Har sett att de har kaffekapslar till min maskin så nu ska det shoppas. Sen är det vardag igen och sen ladda för vårterminnen och kavla upp ärmarna och köra hårt.

Kroppen säger i från

I går sa kroppen i från. Ont i halsen och huvudet, lite feber kanske men jag kollade inte. Kände mig helt utslagen. Samma sak i dag bara det att i dag säger ryggen i från efter att jag legat på soffan hela eftermiddagen i går. Bara att luta sig tillbaka och låta kroppen vila. Det är typiskt att bli sjuk när det är lugnt på jobbet men det är ju så vi arbetsnarkomaner funkar. Vi har helt enkelt inte att ha tid annat än vid storhelger och sommarsemester. Hur skulle det se ut?

Julstress är obefintligt här. Jag behöver dock upp på stan i morgon för att hämta min ring som varit inlämnad på uppfräschning några veckor. Vill ha den till julen. Kanske ska jag köpa en flaska vin till vår torsdagsmiddag. Tänkte göra lite god mat och koppla av med mannen. Annars känns det lugnt.

Ska ta mig en an ett par filmer och en deckare i dag så jag blir frisk fort. Hittade ett par lussekatter som passar bra till fikat också. Det är bra med fika när man är sjuk.

Jag älskar sällskapsspel

Det är så roligt att spela brädspel. Oftast är det bara mannen och jag, men det räcker. Ibland kan det dock vara roligt att vara flera att spela. Årets spel heter "Bezzerwizzer". Klurigt frågespel, men väldigt roligt. 20 olika kategorier och 5000 frågor. Me like. Släng dig i väggen TP.

Ett annat väldigt roligt spel är "Närdådå?"

Kan verkligen rekommenderas Det kommer bli mycket spelande ett tag framöver känner jag. Skönt sätt att koppla av på.

Efter att mannen pausat en stund och vi tagit ett parti till så ska årets julskinka avsmakas tillsammans med stark senap, julvört och julmust. Alla klappar inslagna, lägenheten städad och tvättkorgen tom. Jag är redo för veckan som kommer och för julen. Ska bara boka biobiljetter till juldagen och sen klippa mig i morgon sen är jag redo till 100 %.

Jag vägrar..........

Vilka är det som drar ner på julstressen? Vilka är de som köper mindre julklappar? Alla har en adrenalinhalt som en fyra åring och handeln rapporterar toppnoteringar på vad svenska folket handlar varje dag. Folk verkar ljuga både för sig själva och andra. Jag skulle gärna göra som en vän, dra härifrån dagen före julafton och inte komma hem förrän efter nyår, men mina kära man vill inte.

Jag hatar inte jul i sig utan den här kommersialiseringen av hela helgen. Jag umgås gärna med nära och kära, äter god mat och jag ger även gärna bort presenter till människor jag tycker om. MEN.......... Kan man inte göra detta utan hysterin och stressen? Mina julklappar är klara, genomtänkta och de har inte satt mig i skuld eller gjort att jag får äta havregrynsgröt hela januari.

Ätit ett julbord redan och det var helt okej, på fredag kommer nästa. Fler blir det inte för min del. Har vissa favoriter, men jag får inte nåt religiöst i blicken när jag ser ett julbord. Min kropp och bufféer av alla slag drar ju inte jämt. Inköp av julmat till hemmet kommer nog endast sträcka sig till en färdigkokt skinka och färdig risgrynsgröt.

Hade visst en semesterdag kvar som ska plockas ut innan nyår. Det blir i samband med nyårshelgen då vi ska åka till Halland och hälsa på släkt. För övrigt ser jag fram emot att jobba i mellandagarna för när alla möten ligger på is och de flesta på kontoret är lediga så blir det en skön arbetsro. Göra klart, städa, slänga och förbereda vårterminen.

Cheers my friends

Känner mig väl inte helt utvilad efter denna helg. Kroppen är mycket sliten, men hjärnan är lugn och fin. Efter en hyfsat lugn bussresa till huvudstaden blev det en mycket stressad upplevelse att komma ner i tunnelbanan i rusningstid. Damn va skönt det var att komma på Roslagsbanan där det var lugnare. Sen var jag äntligen hos vännen i Berga. Vi har haft en soft helg med hundpromenad, glögg kväll med vänner, en massa prat och slappande i största allmänhet.

Nu känner jag att hjärnan är laddad för veckan som kommer, kroppen får liksom bara hänga på.
I kväll ska jag få motta en jubileumsgåva i från Landstingsdirektören. Jag har varit landstingsanställd i 25 år, hugaligen. Känns ju som i går jag började.

Nu är det dags att starta dagen. Ska ut på arbetsplatsbesök under dagen, men det blir en tidig eftermiddag för jag måste ju hem och fiffa lite innan det är dags för mitt jubileum i kväll.

Måste reebootha om det inte ska bli error

Min interna hårddisk är på väg att överbelastas. Därför tar jag i eftermiddag bussen till Stockholm och umgås med vänner i helgen. Jag vet att de tar mig för den jag är och jag behöver inte spela någon roll. Annars när man reser någonstans på helgerna så packas finstassen ner, men här var det varma kläder och mjukisbrallor. Ska bli så skönt. Jag kan inte riktigt koppla av just nu och känner inte att jag vill umgås med människor jag inte väljer själv. På jobbet måste jag bita ihop och vara professionell men hemma kryper jag helst ner under täcket och sover. Jag är inte kliniskt deprimerad bara jäkligt sliten. Känns som jag jobbat non stop sen semestern. Ska bli så skönt när alla på jobbet plockar ut sin julledighet så jag kan jobba i lugn och ro när jag är på kontoret. Minns veckorna i somras med låg bemanning med glädje. När min kalender är obokad får jag mycket gjort.

Nu har jag bara ett lunchmöte kvar innan jag drar. Vid 18 tiden i kväll drar jag på mig mjukisbrallorna och öppnar en öl hemma hos en mycket god vän som jag träffar alldeles för sällan.


Mannen ska fiska i helgen. Han är inte klok på sitt sätt. Jag älskar att fiska, men det finns gränser. Jag är galen på många sätt men inte på det. Tur att han har lika galna kompisar som kan hålla honom sällskap på sjön under vinterhalvåret, jag kommer åter till fisket framåt april när solen börjar värma igen.

Ibland måste man ta en paus från allt

Mannen och jag håller på att jobba som demoner just nu. Vi är båda engagerade i våra arbeten och blir lätt fartblinda. Därför behöver vi ta en paus emellanåt. I lördags hade vi en klassisk datenight. Först middag på mysig restaurang och sen blev det bio. En kväll borta från allt vad jobb hette och där vi bara ägnade oss åt att umgås och prata. Efter det följde en söndag utan planer på något. Energi har laddats och nu är nästa vecka snart här. Vi jobbar på och nästa helg laddar vi batterier på varsitt håll. Mannen åker ut och fiskar med några andra galningar och jag åker till Stockholm och träffar underbara vänner som jag träffar för sällan.

Helgen susar förbi men mycket roligt väntar...

Helgen har sprungit förbi mig. Sovit, ätit gott, myst med mannen, plockat, tvättat, grejat förberett och nätshoppat lite. Puff så var helgen över.

Planerat resor framöver. Första helgen i december åker jag till en mycket god vän i Stockholm och myser över helgen. I januari är det SPA helg på Loka som gäller, februari båtmässa i Göteborg, mars båtmässa i Stockholm och sen ska en resa till Tallinn planeras längre fram i vår när vädret är fint. Så skönt att ha nåt att se fram emot.

I morgon kommer storasyster och ska hjälpa mig att storstäda. Hon har en avvikande läggning som innebär att hon gillar att städa. Jag behöver en blåslampa i arslet för att komma i gång och det är hon också bra på.

Satt i tvättstugan i 3 timmar i dag och vaktade tvätt, egentligen berodde det på att ryggen inte orkar springa i trappor. Fick en bok läst under de tre timmarna så jag är nöjd ändå.
Nu dags att packa kånken för morgondagen och sen rusa i säng.

Frustration och inspiration

Veckan som gått har varit stressig men givande. Deadlines att hinna med och en resa till Uppsala att genomföra. Onsdag kväll kände jag att jag inte skulle hinna åka till Uppsala men samtidigt så behövde jag den inspiration som det gav. Jag åkte så klart.

Den som vill boka möten med mig på arbetstid får nu vänta till efter 10/1-11. De hål jag har i kalendern behövs för akuta saker och genomförande av redan pågående projekt. Även om det är roligt att fara runt och träffa inspirerande människor måste jag göra klart en del. Göra rätt från början istället för att göra om känns som ett bra alternativ.

I morse när jag vaknade så hade jag ont i halsen och kände mig febrig. Typiskt att bli sjuk när det är helg, men det är väl då jag har tid med det. Måste i alla fall greja lite här hemma innan syrran kommer på måndag. Måste handla mat också. Mannen jobbar hela helgen så jag får försöka roa mig bäst jag kan. Han jobbar skift nu och det innebär att jag inte ser honom så mycket. Det är lite "jag är ute när gubben min är inne". I kväll ska jag i alla fall få träffa honom lite och tills dess ska jag fixa till lite god mat i alla fall.

Dags att dra på sig kläderna och ge sig ut i snöslasket även om det känns så där. Boka matt tvättstuga och sen handla mat, borde inte ta hela dagen utan att jag snabbt kommer in i värmen igen.

Eldig vecka

Haft en hektisk vecka och emellanåt har det känts som om jag hade eld i baken. Vissa saker tycker vissa människor att det skulle hänt i går. Oförståelse för att andra människor har kalendern full med uppgifter och sitter inte bara med en enda arbetsuppgift.

Veckan avslutades med en konferens om brandskydd i vårdmiljö i Göteborg. Två intressanta dagar för mig. Jag har inte varit med på någon sån konferens tidigare och fick mycket matnyttigt med mig. Dessutom är ju nätverkande väldigt viktigt på dessa tillställningar. Efter två intensiva dagar så är det skönt med en ledig helg. Inga direkta planer mer än lufsa runt lite hemma och umgås med mannen.

Måste gå och handla lite mat också, men det känns lite tungt. Inte för att det är långt utan för att det är tråkigt. Hemkörning gillar jag men till små handling funkar det inte så bra, får ta det för storhandlingen i stället framöver.

En liten lista i början på veckan

80-talet, visst är det ofattbart att:

* Vi på fullt allvar trodde att George Michael var hetero.

* Vi köade utanför telefonautomater varje gång vi ville ringa hem.

* Seglarskon betraktades som "klassisk" och "tidlös".

* En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar.

* Dirty Dancing stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig.

* Ett Lycra-plagg vid namn "Body" (som knäpptes i skrevet med en konstruktion som var fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats i våra garderober.

* Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett.

* Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen - blå, grön eller brun.

* En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii.

* Den lyxigaste förrätten var räkcocktail och den flottaste efterrätten glace au four.

* Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik - då blev det hack i skivan.

* Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken.

* Vi gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar.

* Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person.

* Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel.

* Vi trodde att vi skulle få HIV vid blotta anblicken av Jacob Dahlin och Sighsten Herrgård.

* Tights och storskjorta var en naturlig kombination.

* Våra finaste tavlor förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar.

* Vi gick och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten.

* "Jag skriver en check" var en vanlig replik i shoppingsammanhang.

* Snabbmat var detsamma som "en grillad med mos".

År 2010, du vet att du lever år 2010 när:

1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen.

2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år.

3. Du har 15 telefonnummer till en familj på 3 personer.

4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig.

5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e-post adresser.

6. Du har jobbat vid samma skrivbord i 4 år men för tre olika företag.

7. Din chef klarar inte att göra ditt jobb.

8. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar.

10. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget.

11. All reklam på TV har en internetadress under.

12. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen (som du inte hade de första 20-40 åren av ditt liv) och måste åka tillbaka för att hämta den.

13. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå "online" innan du hämtar kaffet i espressomaskinen.

14. Du lägget huvudet på sidan för att le, :-)

15. Du läser detta och nickar och ler.

16. Ändå värre; du vet precis vem du ska skicka detta mail vidare till.

17. Du är för upptagen för att lägga märke till att nr 9 saknades i denna lista.

18. Du scrollade upp för att kolla att den faktiskt inte var där.

19. Och nu sitter du och ler åt dig själv

Varför får bara barn ha snuttefilt?

Jag vill också kunna ha en snuttefilt att ta till när det känns jobbigt. Vuxnas snuttefiltar består av jobbet, vinet, ciggen eller pillret. I bästa fall kanske det är motionen. Jag vill ha en mjuk snuttefilt som barn har, jag vill inte ha nåt av det vuxna. Att lägga sig i soffan med en mjuk filt och sen blir allt bara bra. Så vill jag ha det.

Varit i Vadstena hos nunnorna och de är lite snuttefiltar för mig. Den här gången var helgen för kort. Jag hann inte varva ner. Jag var för uppvarvad när jag kom dit. Det var skönt så länge det varade dock. Har funnit några svar i tystnaden, men många funderingar finns kvar.

Måste se till att reflektionstid både på jobbet och privat prioriteras. Finns inget att skylla på.

Dags för struktur

Nu är det dags att strukturera upp livet, göra planer, skriva listor och få lite ordning och reda.


Åkte bort i helgen tillsammans med mannen. Sommarstugan var målet och vila enda uppgiften. Vilade i och för sig men ändå blir det inte riktigt att jag kommer ner i varv. Min kalender är proppad veckorna långa, får jag en lucka någonstans ligger "sen högen" där och vrålar på uppmärksamhet. Nu till helgen ska jag till min själs oas. Åker till Birgitta systrarna i Vadstena för en tyst retreat helg. Min själ kräver det nu.



Rannsakning av mig själv och mitt arbetsliv är jobbigt eftersom jag älskar mitt jobb så otroligt mycket och tycker det är roligt att gå till jobbet varje dag. Samtidigt vet jag att både min kropp och min själ egentligen skulle må bäst av en modifierad typ av mat och sov klocka som passar mer in på mitt liv.



Var sak har sin tid. Nu ska jag ut i solen och åka på arbetsplats besök.

Vart tog etiken vägen?

Läser i tidningen och hör på radio att tre undersköterskor ägnat sig åt, vad jag kan se, misshandel av människor på ett äldreboende i Kumla. Hur kan man sjunka så lågt att man utnyttjar sin maktställning på ett sånt sätt? Jag har själv jobbat i vården i dryga 25 år och visst har det varit jobbigt många gånger, men aldrig har väl tanken slagit mig att ta ut min frustration på de som jag varit satt att vårda. Jag skäller hellre uppåt i organisationen, chefen får sig en slägga istället.

Jag började min vårdbana på den gamla "långvården". Det är möjligt att jag haft tur med handledare och mentorer i vården för jag menar att det var den bästa skola i etik och värderingar jag kunde få i början av min karriär. Dessutom hoppas jag att jag gett detta vidare till mina egna studenter och yngre kollegor genom åren. Jag har haft som ledstjärna att se hur jag själv skulle vilja ha det eller hur jag skulle vilja att någon av mina anhöriga ska bli behandlade om de hamnar inom vården. Jag kan säga att om jag fick reda på att någon av mina anhöriga blev misshandlade på en vårdinrättning då skulle det ta hus i helvete och huvuden skulle rulla långt upp i organisationen

Hur kan man vara chef och inte se detta? Är organisationen så utformad att cheferna är så långt från medarbetarna att de inte har koll? Det är inte okej när det handlar om vård och omsorg. Som chef har man alltid ett ansvar att se till att brukarna får en god och säker vård, det är faktiskt lag på det. Som chef måste du ju också se hur personalen mår. Personal som misshandlar brukare är på fel plats och den personal som inte vågar säga något behöver ju i sin tur stöd för att våga säga i från. Stackars de som sett detta men inte vågat göra något för rädsla för att bli utfryst eller själv i frågasatt.

Kumla Kommun har väldigt mycket att jobba med. Hoppas det här bli en alarmklocka för alla chefer och ansvariga inom all vård och omsorg att se över utbildning för sina anställda och arbetsrutiner på vårdeneheterna så detta inte händer igen.

Ibland ser man inte skogen för alla träd

Enligt Wikipedia är detta definitionen på fördomar: En fördom är ett förutfattat antagande om någon eller något, grundat på tillämpning av en stereotyp uppfattning om en grupp som den eller det som är föremål för fördomen anses tillhöra.

Fördomar är ett intressant fenomen. Jag är fullt medveten om att jag har många fördomar. Alla har dem. Skulle någon säga att de inte har några fördomar så tror jag helt enkelt inte på dem. Är det inte så att de inte vet om det själva så ljuger de för sig själva. Bigtime!!!!

De sista dagarna har jag funderat mycket på hur jag uppfattar världen runt omkring mig och i en förlängning hur världen uppfattar mig. Där kommer fördomarna in på ett väldigt konkret sätt.

Kylan är här

Nu är kylan här och jag funderar allvarligt på att det är dags för långkalsonger framöver. Vinterjackan är framme i alla fall och mössa är nu ett obligatorium när jag cyklar. I helgen ska det bytas skor i hallen för jag har insett att tygskorna är för kalla så de kan lika gärna åka in i garderoben över vintern.

Det är kallt inne också tycker jag men det är klart nu kommer den tiden som jag går runt och fryser hela tiden så det är ju inte så konstigt. Varma tröjor och sjalar runt halsen är det jag kommer klä mig i fram till april nu. Raggsockor är också en favorit för mig, både hemma och i andra sammanhang. Min hyresvärd är lite snål med värmen och det brukar dröja innan de startat upp elementen. I onsdags stängde de av varmvatten och värme helt under ett dygn för någon form av service. Varför kan man inte göra det innan det blivit minusgrader?

Efter en hektisk vecka ser jag fram emot helgen. På lördagen ska mannen ut och fiska med en lekkamrat så då ska jag ha en slappardag hemma för mig själv. Gå runt i mysbrallor hela dagen och varva böcker med dvd. Ibland måste jag ta sånna dagar för att orka med omgivningen och mig själv. På söndag ska vi åka norrut några mil och träffa min släkt.

Veckans höjdpunkt var onsdagkvällen när vi var och såg Jonas Gardell på konserthuset. Det var första gången mannen såg honom, jag såg den förra föreställningen. Det var en helt underbar kväll som jag inte ville skulle ta slut. Fick just reda på att han håller på att skriva sin första roman på många år nu, så nu har jag det att se fram emot.

Nu ska jag trots en lite tryckande huvudvärk och rinnande näsa ta mig igenom dagen så att det snabbt blir helg.

Borta väldigt bra men hemma bäst eller.........

Veckan som gått har varit hektiskt på jobbfronten både för mannen och mig. Han har jobbat med sitt projekt och jag har planerat och hållit en utbildningsdag. För mig bröts det lite i torsdags när trivselgruppen på jobbet ordnat en resa till Måltidens hus i Grythyttan men god mat och trevligt sällskap. När jag väl är hemma så är jag snabb med att dra på mig pyjamasen och kura ner i soffa eller säng. Läser eller slötittar på tv och känner mig allmänt osocial. Det är höst det.

I helgen har mannen och jag varit i Stockholm och myst. Det var mannens födelsedagspresent som skulle avnjutas. Konsert med Blue Man Group på Göta Lejon. Annorlunda men rolig att se. Inte ett ord yppades av de medverkande blåa männen under den 90 minuter långa konserten, men man förstod allt ändå. De hade en dialog med publiken i alla fall. Innan konserten åt vi middag på Akkurat, en mysig pub/restaurang. Vi åt deras specialitet, musslor. Jag åt en Provensalsk kryddning med mycket vitlök och örter, mannen gick på den med Roquefort och bacon. Vin och öl, kaffe och avec samt en liten choklad tryffel. Ojojoj, vad mätta vi var när vi promenerade genom söder till Göta Lejon.
Efter konserten och ytterligare en promenad så trynade vi faktiskt in tidigt på det lilla pensionatet vi bodde på. Det var ett litet trevligt ställe, inrymt i ett hyreshus på Hornsgatan. Frukosten blev annorlunda. Hade väl räknat lite med en hotellfrukost i miniformat, men det blev väldigt spartanskt. Plastförpackade mackor och kaffe, lite juice och fil, det var alles. Vi blev i alla fall mätta. Tog tåget hem efter en hamburgerlunch, det krävdes lite fett i dag även om det inte blev sent i går.
SJ var på lördagen exemplariskt I tid och allt funkade perfekt. Förvånande. I dag gick det inte lika bra. Total förvirring på Stockholms central när de började byta nummer på vagnarna. Vagn 15 skulle vara obokad men vi missade den så den blev snabbt full. Vi satte oss i en annan vagn, fullt medvetna om att vi när som helst skulle bortkörda av någon som bokat platsbiljett. Döm av vår förvåning fick vi sitta kvar hela vägen hem.

Nu är vi hemma igen efter en väldigt trevlig kort visit i huvudstaden. Det kommer snart att bli en till, det får göras lite planer här. Nu blir det slapp söndag kväll innan ytterligare en hektisk vecka drar i gång. Fullt ös hela veckan för både mig och mannen, då är det skönt att man laddat batterierna som vi gjort den här helgen.

Till slut så blev det fredag

Även denna vecka blev det äntligen fredag. Veckan började med tre dagars fortsättning på kursen som började förra veckan. I går var det bara att gå tillbaka till jobbet, kändes lite märkligt. Bara att ta tag i alla mail och arbetsuppgifter som legat och väntat i fem dagar. Det är baksidan med att vara borta några dagar, ingen gör ens arbetsuppgifter.

I går fyllde jag år igen. Min älskade man såg till att morgonen och kvällen blev alldeles underbara. Få paket till frukost är bara trevligt och att sen få en bukett rosor på eftermiddagen gör inte dagen sämre. I går kväll gick vi till den lokala pizzerian och åt alldeles fantastisk mat. Skönt med kort avstånd hem efter den. Det kommer bli fler besök där helt klart.

I helgen kommer vi få lite fika besök i morgon och söndagen ska ägnas åt lite jobb för att komma i kapp, men förutom det ska det slappas lite. Sitter och försöker filura ut vad jag ska handla på vägen hem så jag slipper irra runt på affären utan någon plan alls.

Eftersom mannen har en massa övertid att ta ut och jag har några semesterdagar kvar så försöker vi få till en långledig helg framöver. Åka till stugan en helg på hösten är inte helt fel även om det går åt lite ved innan den goa värmen infinner sig. Hoppas vi kan få till det innan hösten bli allt för mörk.

Nu ska jag bita tag i de sista mailen som kräver svar innan veckan tar slut och när det är avklarat så kommer jag att ta helg.

Berg och dalbana

Mitt liv är som en berg och dalbana just nu. Har fått besked om att det inte finns något att göra åt mitt ryggonda. Jag har förslitningar på flera nivåer i nedre delen av ryggen som inte går att göra något åt. Enligt läkaren ska jag fortsätta med livet som tidigare. Motionera lagom och äta en underhållsdos med Alvedon. Håller på att trappa ner de andra smärtstillande jag har men det går så där. Jag har ont hela tiden och det gör i sin tur att jag drar mig för att motionera för mycket. Det blir som en ond cirkel. Jag vet att jag måste röra på mig för att må bättre.

Den här veckan har varit deppig efter beskedet från läkaren. Känns hopplöst på nåt sätt. Jag vet att jag inte ska klaga för det finns de som lever med värre besvär än jag, men just nu behöver jag tjura lite. Jag drar mig undan social samvaro på fritiden utan håller mig mest för mig själv. Träffar så mycket folk på jobbet så när jag är ledig är det bara mannen jag står ut med. Vill inte ha ömkande, vill inte höra att jag ska rycka upp mig eller få berättat för mig hur illa andra har det. Just nu vill jag bara tycka lite synd om mig själv och tjura lite. Ska ta några dagar till på mig för det innan jag kommer igen.

Varit i Loka på kurs i veckan och det var väldigt givande. Det är synd att man inte hinner njuta så mycket av det stället när man är på kurs. Funderar på att ta med mig mannen på en helg där i vinter så vi kan koppla av lite tillsammans. Nu jobbar han så mycket så jag ser honom inte så mycket. Trist, men det är ju övergående. Bara han är hemma på min födelsedag är jag nöjd. Vill ju inte fira med någon annan än han.

På tal om födelsedagar. Varför är det den som fyller år som ska ordna med förtäring och kalas när man fyller? Vore det inte mer rimligt att den som fyller år inte behövde göra någonting alls den dagen utan bara bli upp passad och få njuta av dagen. Jag vill inte ha nåt firande i år, jag har inte tid att städa, jag har inte tid att fixa förtäring och dessutom orkar jag inte med folk. Tror jag hakar på svågerns kalas så slipper jag fixa nåt själv.

Dessa startsträckor

Haft en vilsam helg, borde vara pigg. Hösten kommer smygande så jag får väl skylla på mörkret att jag är trött. Eftersom jag tog en tupplur i går eftermiddag så kunde jag ju inte somna som vanligt i går kväll, så nu är jag ur fas. Dessutom hade jag så jävla ont i går kväll att det nästan var omöjligt att hitta en ställning som funkade. Inte ens de starkaste smärtisarna funkade optimalt. Tänker inte sitta och gnälla här i alla fall.

Nu är veckan startad i ett hyfsat lugnt tempo, behöver inte stressa utan det verkar som jag faktiskt ligger i fas. Blandade aktiviteter med lite utbildning i Loka Brunn som avslut. Jag får ofta höra att det måste vara roligt att åka bort och bo på kursgårdar och hotel med jobbet, men NEJ. Det är alltid jättefina ställen man åker till men man hinner faktiskt nästan bara se konferensrummet, matsalen och det egna rummet. Scheman är så späckade för att man ska få ut mesta möjliga av tiden så det finns inte tid att avnjuta relaxavdelningar, promenadstigar eller gym. Ser på schemat för torsdagen att vi slutar föreläsningarna 17:30, ursäkta men då är det ganska mörkt nu för tiden. Promenera ut i bergslags skogen utan god kännedom om vart jag ska gå känns inte som ett alternativ. Antagligen är det bara nån timme mellan avslut av kurs och middag så man får vara glad om man hinner gå på toa och ta en raggardusch.

Fick frågan av mannen vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Ingen aning egentligen. Materiellt tycker jag att jag har det jag behöver. Jag har ekonomi att köpa mig det jag vill ha. Det skulle väl vara en ny termosmugg i nån neonfärg som jag såg hade kommit nu eller en klassisk Kånken från Fjällräven. Diamantring kommer jag att få från landstinget som 25-års gåva. Bil vill jag inte ha. Att mannen finns i mitt liv är en gåva i sig. En resa kanske? Men vart? När? Asch, skiter i det nu. Köp mig inga prydnadssaker eller blommor kära släktingar så är jag nöjd.

Lite extra stöd i livet

Ibland kan man behöva lite extra stöd i livet. Utan min man skulle jag känna mig halv, han kompletterar mig på så många sätt och är mitt stora stöd i livet. Jag tror inte han egentligen gör något medvetet men bara det att han finns där räcker. Dessutom kan stöd komma från olika sätt och i olika form utan att man kanske reagerar på det. Ett snabbt möte med en gammal bekant på en tågstation springande mellan tågen, men den snabba kramen kan ändå ge energi. Ett mail med få ord men som ändå går direkt in i hjärtat på rätt ställe.

I torsdags var jag på en föreläsning med Elaine Bergqvist. Har läst hennes bok om härskartekniker tidigare och verkligen sett fram emot att se henne i verkligheten. Jag blev inte besviken. Vilken kvinna och vilka aha-upplevelser hon levererade. Hennes böcker kan varmt rekommenderas.

Efter en intensiv vecka med utbildning, Göteborgsresa och arbetsplatsbesök har helgen ägnats åt lite aktiv vila. Varit hem och plockat och tvättat och grejat och fixat. Att göra saker i lugn takt är vila för mig. Mannen har jobbat och det har varit tråkigt, men ju fortare de blir klara desto fortare kan vi ta lite ledigt. Snart ska vi ha en Stockholms helg och planerar en helg i Göteborg i Januari. Gardellbiljetter bokade så nu har man lite att se fram emot.

Nu dags för en tupplur, egentligen försöker jag lyssna på talbok men jag somnar varje gång jag försöker lyssna. Mark Levengoods röst är bara för underbar.

Hösten är här

I dag är det mörkt. Vaknade av smärta i ryggen klockan halv 5 i morse. Upp och ta en macka så jag kunde ta mina smärtisar, som jag inte behövt på några dagar. Det är tungt att vakna så. Som tur är har jag inget bokat förrän klockan 10 så jag kan ta min långa startsträcka med ro i dag, känner ingen stress. Skönt med obokad kontorsfredag i morgon. Helgen kommer bli lugn för mannen jobbar så jag får roa mig på egen hand. Den glamorösa planeringen är att vila, kolla på film, lyssna på talbok och eventuellt läsa lite. I vila räknar jag även in att göra saker jag gillar även om jag inte ligger tokstilla. Har ett recept jag tänkte prova, kanske en promenad och lite småplock.

Nu dags att dra ur bomullen och köra några timmar med brandsyn. I kväll ska jag på TCO-föreläsning med retorikern Eleine Bergqvist. Läst en bok som hon skrivit så det ska bli väldigt intressant.

En orolig känsla i magen

I går när jag var och röstade blev jag glatt överraskad. Jag tror det var första gången fick köa för att lägga min röst. Bra med stort valdeltagande och att folk tar sin rättighet på allvar.

När det gäller resultatet får jag ont i magen. Jag är allvarligt oroad för 4 år till med en borgerlig regering. Inte för min egen del, just i dag. Jag har har jobb och är hyfsat frisk så jag "tjänar" väl på deras politik, men...... Vilka garantier har jag för att fortsätta vara frisk och kunna sköta mitt jobb? Vad är det som säger att jag inte blir allvarligt sjuk och måste som så många andra stånga mig blå mot FK. Våra unga som inte kommer ut på arbetsmarknaden om de inte kan prestera till 100%. Våra gamla som har mer eller mindre behov av hjälp på olika sätt, kommer de att få tillgång till det. Jag är rädd för att samhället kommer att bli kallare och hårdare. Att behöva kämpa för allt.

Det som kanske är mer skrämmande är att SD kom in i riksdagen. Jag får kalla kårar efter ryggen när jag känner det. Vi kan inte skratta bort galningarna längre, de sitter i vårt parlament. I tyskland i början på 30-talet skrattade man åt en liten man med snelugg som kom med radikala åsikter som gjordes rumsrena en stund bara för att vinna valet. Jag vet att sannolikheten att Jimmie Åkesson ska starta ett massmord av icke önskvärda människor och ett stort krig är väldigt liten, men man måste ha med sig historien för att kunna förstå nuet och förändra framtiden. Hoppas bara att våra etablerade partier faktiskt håller det de lovat att inte samarbeta med dem, men det är också en oro som gnager i magen på mig. Man kan fan inte lita på någon i politiken.

Bra dag att gå på utbildning i dag, hoppas jag kommer att kunna fokusera på utbildningen mellan 9:00 och 16:00.

Ibland måste man bara få vara en surskalle

Trött pga ständig värk i ryggen och medicinjustering, mensvärk, hormonsvängning och en massa tankar i skallen gör att jag idag varit en tjurskalle. Irriterad på folk som inte kan svara på mail, trots påminnelser. Ilsken på idiotmannen som kör bil och pratar i mobil samtidigt och har ingen koll på trafiken runt omkring. Trött på arbetskamrat som man delar köksvecka med och som helt skiter i det.

Väl hemma efter jobbet lade jag mig bara på soffan och glodde på tv en stund för att komma i kapp mig själv. Nu känns det rätt okej. Lite irriterad över att mensvärken satte stopp för mitt besök på röntgen i dag. Orkade inte cykla dit eftersom all kraft gick åt att inte gå dubbelvikt, men jag gillar läget och tar nya tag nästa vecka. Allt har sin tid.

Ändra sina tankar

Var hos min läkare i går. Det var i det stora hela ett positivt besök. Ska på röntgen i morgon. Medicinen ska justeras så att magen inte tar mer stryk. Det viktigaste kanske ändå är att jag ska tänka på mig själv lite mer. Jag ska inte ställa så höga krav på mig själv, jag måste acceptera att jag faktiskt inte kan göra allt som jag gjort tidigare. Det jag däremot ska göra det är det som ger mig energi och det jag tycker är roligt. Ingen dålig läkarordination det inte. Det innebär också att jag inte ska umgås med människor som suger energi ur mig. Det är ju lite svårt på jobbet, men privat är det en kittlande känsla. Jag kan faktiskt säga till personer jag inte gillar och vill umgås med att jag har läkarordination på att inte göra det. Undrar hur det kommer tas emot om jag gör det.

Det är dock lite svårt att komma på roliga saker att göra i vardagen. Jag är ju rätt nöjd med mitt lugna liv som lunkar på i vardagen. Gäller att tänka till. Tur att jag har ett roligt jobb i alla fall. I dag är det utbildning hela dagen så jag misstänker att det roliga i kväll blir att bara krascha på soffa. Brukar vara så efter en intensiv dag.

I helgen får jag väl tänka till lite extra.

Nu är det dags att välja.....

Om en vecka är det val i Sverige. Jag hoppas att alla går man ur huse och tar sin medborgerliga skyldighet på allvar. Det är vi skyldiga alla som lever i länder där man inte får välja, där man inte ens får tycka och tänka vad man vill med risk för att bli dödad.

Jag tycker att det är ett ödesval på ett sätt i år. Jag blir nästan rädd när jag tänker på hur Sverige kan utvecklas vid ett visst valresultat.

För min egen del så kanske det i långa loppet inte spelar nån roll vem som vinner valet. Jag är hyfsat frisk, har ett jobb och en bostad. För mig är solidariteten för andra människor lika viktig när jag röstar. Högern propagerar för valfrihet och det är väl bra, om man har nåt att välja mellan. Om du lever på existensminimum, om du är utförsäkrad från FK, om du är i behov av sjukvård, har då du så många möjligheter att välja. Är det inte så att det du då behöver är ett skyddsnät, ett skattefinansierat skyddsnät?

Jag kommer aldrig kunna rösta för något parti som vill att vård, omsorg och skola ska vara vinstgivande verksamheter för jag är övertygad om att det alltid leder till sämre kvalité. Välutbildad och rätt avlönad personal och rätt bemanning för verksamheten kommer att höja kvalitén.

I "Uppdrag granskning" i veckan visades hur svensk åldringsvård fungerar i Piteå. För några år sedan fick de pris för att vara en bra arbetsplats och en bra miljö för de äldre. Minskade anslag och ändrade prioriteringar har gjort att t ex nattbemanningen på ett boende har minskats med 50 %. Det i sin tur har lett till att de gamla nu låses in utan personal på nätterna. Snacka om ångestökande. Lösning på problemet är enkelt, anställ mer personal. De som jobbade där vittnade ju om att när det fanns personal dygnet runt på avdelningen så var det lugnare, de gamla sov på nätterna och vandrade inte runt i en ångest dimma av att vara inlåsta.

Jag har fått höra att samhället inte bara handlar om offentlig verksamhet utan företagen måste ha förutsättningar för att blomstra också. Självklart, men inte på bekostnad av gamla, sjuka, funktionshindrade och barn.

Jag vill har ett Sverige där vi bryr oss om varandra oavsett plånbok, där alla ska kunna känna sig trygga.

Förlamande trötthet

Det har varit en hård vecka för både kroppen och själen. Började veckan med att ta mig till Sandö, Kramfors, Tåg och buss i 8 timmar. Allt gick väldigt bra och med en bra bok i öronen funkade det väldigt bra. Kursen var intensiv men väldigt givande. Maten hade kunnat vara bättre men de flesta deltagarna var trevliga. Resan hem på torsdagen var en timme längre än den på måndagen. Så i går när jag skulle jobba var jag lite mör. Ingen direkt stubin för något. Men jag tog en lugn morgon och gick hem i bra tid så det känns bra. Fredags kvällen blev en svenssonkväll. Mannen köpte med sushi hem. God mat och ett glas vin, sen somnade jag på soffan. Vaknade efter nån timme och låg kvar och kollade lite på TV innan jag raglade mot sängen.

I dag har jag en pyjamas dag. Mannen har åkt för att fiska, men det blir för mycket för min arma kropp att vara med på efter denna vecka. Själv ska jag smågreja lite här hemma. Tvätta, plocka och laga lite matlådemat. Det är sånt jag gillar när jag får göra det i min egen takt och utan tvång.

På måndag ska jag träffa min läkare. Jag vet inte vad jag ska säga till henne. Jag har ont hela tiden. Tabletterna tar bort topparna. Vet inte om tiden gör det bättre. Det var bättre fram tills jag ramlade. Vet inte om jag vill ha starkare tabletter, tar ju redan starkare till natten. Får tänka på det i morgon istället för i dag ska jag bara vila sinnet. Känner mig slut i kropp och själ

Nu ska jag ta mig en fika och njuta av lördagen.

Hösten är här

Vantar och mössa på morgnarna när jag cyklar till jobbet. Raggsockor på fötterna på kvällarna och långbenta pyjamasen är framtagen. Nu känns det som hösten är här. Meterologerna lovar indiansommar nästa vecka men jag tror det först när jag ser det.
Livet snurrar på i stilla takt. Jobbar och vilar mest. Smärtan i ryggen finns där hela tiden. Fått tid hos läkaren om en och en halv vecka för att diskutera framtiden. I dag skulle jag behövt ta smärtstillande en halvtimme innan jag vaknade känner jag.

Helgen ska avnjutas i stugan, om jag orkar åka ut i båten är ett osäkert kort. Känns så jobbigt att inte kunna göra det jag vill och brukar göra. Att anpassa livet efter ett jävla bråck suger fett. Får ta med mig lite böcker och filmer så står jag säkert ut och får en skön helg i alla fall, men jag vill ju fiska.

Nästa vecka är det utbildning hela veckan. Åker till Kramfors på måndag. Blir en dag med tåg och bussresor på måndag, precis som torsdag kvällen kommer kommer tillbringas på tåg och buss. Bävar lite för restiden, men ska bli väldigt roligt att åka på kurs och få lite input.

Nu ska dagen startas och jag ska förbereda mitt rum för att jag ska få rygganpassad arbetsplats, äntligen. Solen skiner och det är fredag så det känns helt okej.

Bloggtorka

Det händer inte så mycket i livet här efter semestern. Helgen ägnades åt shopping och samvaro med vän och syster, men för övrigt är det mest jobb. Mannen har börjat jobba skift så vi ses inte så mycket. När jag kommer hem från jobbet ägnas kvällarna åt att fixa lite hemma. Mat ska lagas, tvätt ska tvättas och annat ska fixas. Nästa vecka blir det utbildning i Kramfors hela veckan. Får återkomma här när det börjar hända andra saker i livet. Tar en stund att komma i gång efter semestern.

Nu ska jag förbereda framtida arbete och köra hårt.

Att vända sig mot solen

I dag har jag mailat vårdcentralen för att få en tid för att diskutera min smärt medicinering och hur vi går vidare. Jag blev bättre och bättre under en period sen ramlade jag och satte mig på den onda höften och sen var jag tillbaka på ruta ett.

Jag är dessutom så trött på alla som har en massa goda råd att ge. Det är jobbigt att ständigt få höra att "jag måste göra något åt detta", att jag måste gå till läkaren så jag blir bra någon gång. Jag vet i dag att ingen som inte upplevt ständig smärta har en aning om hur det är. Jag gör mina övningar som jag fått av sjukgymnasten och jag tar mina mediciner. Det hjälper lite. Det som hjälper mig mest är att göra saker jag tycker om tillsammans med människor jag tycker om, då tänker jag inte på att jag har ont. Så i höst ska jag göra saker jag tycker är roligt. Det innefattar faktiskt att jobba, för jag har världens roligaste jobb, och på fritiden ska jag göra det jag tycker är roligt även om det inte faller inom normen. De dagar jag inte orkar göra någonting kan jag alltid ägna mig åt mina böcker och mina filmer, och de får vara bra med det. Jag är inte lat som vissa kanske tror. Jag gör det jag kan, vill och orkar.

Från och med nu ska jag göra som solrosen och vända mig mot solen och se det positiva i allt. Jag vet att det inte alltid är möjligt, men jag ska göra mitt bästa. Finns det någon i min närhet som inte tycker det är okej kommer den personen faktiskt att bli bortknoppad från mitt liv. Jag vägrar från och med nu att ha energitjuvar i mitt liv. Jag behöver all min energi för att orka med att ta mig igenom dagarna med smärtan som ständig följeslagare

Nu står hösten för dörren

I dag börjar mannen jobba. Jag har ytterligare två dagar kvar på min semester. De ska ägnas åt att städa lite och plocka iordning lite efter semestern. Det har varit en del upp och ner packning under dessa veckor och kaos råder. Eftersom jag inte kan röra mig så smidigt så har vi en överenskommelse att jag gör allt över midjehöjd och mannen det som är under. Känns helt okej för mig.

Semestern 2010 har varit en väldigt bra semester tycker jag. Lite resa, lite vara i stugan och en massa vila. Jag tycker det känns bra att börja jobba efter 4 veckors ledighet. Jag är inte typen som skulle kunna vara ledig jämt och inte ha nåt att göra. Ser fram emot hösten nu. Kalendern är ganska späckad redan men jag har mycket att se fram emot.

Börjar redan till helgen med att åka med E ner till syrran över helgen. Blir ytterligare en Ullareds tur med lite höst och vinter shopping.

Nästa sak att se fram emot är "Blue Man Group" konserten i Stockholm i oktober med hotell och mys med mannen.

En Vadstena helg finns också med i höstens program, och en London resa ska planeras.

Dessutom kommer jag fara runt lite med jobbet på utbildningar också. Hösten 2010 kommer bli bra, det känns lång väg.

Nu ska jag formulera ett mail till min läkare för jag vill ha en uppföljning av min medicinering och sen vill jag ha en röntgen. Dags att börja bråka lite om jag inte får som jag vill.

En glad överraskning

Hemma igen efter en väldigt nice semester i Halland. Det verkar kunna bli en tradition att tillbringa en sommarvecka där. Ullared har avverkats, havsfiske har bedrivits utan fiskresultat, umgänge med familjen och en konsertkväll med Forever Young. Känns helt ok.

När vi kom hem väntade en liten överraskning Jag hade en föraning eftersom jag sett på TV att mitt postnummer drogs i lotteriet, men jag ville inte hoppas för mycket. Har tidigare vunnit 150 kronor och jag är ju nöjd med småvinster också. Denna gång blev det dock lite mer. Jag har vunnit 10000 kr på Postkodslotteriet. Känns helt overkligt. Det är ju inte pengar som kommer förändra mitt liv på något sätt, men jag kan unna mig lite lyx. Köpa lite saker som jag funderat på att köpa en tid men inte riktigt känt att jag haft råd med nu när det är sommar och semester. Eftersom jag ska tillbaka till Ullared om 2½ vecka tillsammans med Tallinbrudarna så känns det kul att kunna shoppa loss lite inför vintern när det gäller kläder.
Dessutom känns det lite skönt att trycka ner denna vinst i halsen på de som hela tiden sagt att det är bortkastade pengar, att man aldrig vinner etc. Nu har jag vunnit två gånger och samtidigt skänker jag pengar varje månad till välgörande ändamål. Kan ju inte vara helt fel.

Dagen ägnas åt upp packning, tvätt, mathandling och ner packning. I kväll bär det av till stugan med några dagars total avkoppling. Har en trave böcker med mig så jag skiter i vilket väder det blir. Jag är inte beroende av att det ska vara strålande sol för att jag ska kunna njuta av ledigheten. Böcker och lite filmer funkar så bra så bra. Dessutom kommer det bli en hel del fiske, det är visst kräftfiske premiär i helgen också om jag minns rätt.

Semester

Njuter av semester. Efter Pride åkte vi ner till Varberg. Varit på Ullared och handlat. Ingen stor shopping men lite blev det. Ska ju snart tillbaka igen med Tallintjejerna och då ska jag handla lite vinterkläder. Nu blev det mest mannen som handlade kläder och jag handlade lite annat småkrafs.
Har umgåtts med familjen och bara tagit det lugnt andra dagar. I morgon blir det Forever Young med mannen på Varbergs Fästning. Vi har tur att det går nattbussar så vi kommer ut på landet igen.
Måndag blir det till att åka hem igen och packa om för lite sommarstugetid. Det är så underbart att vara ledig även om det är svårt att hela tiden ta dagen som den kommer, jag är ju en planerande människa. Dock är det bra att lära sig att bara vara också.
Nu ska jag lägga mig och läsa och kanske sova lite middag för i kväll blir det troligen havsörings fiske med mannen.

Ännu en underbar Pride, om än lite ovanlig

Kommit hem efter några underbara dagar i Stockholm och Pride. Det var mycket som var annorlunda, men det var underbara dagar i alla fall. Träffade många gamla vänner, en mycket gammal vän i bemärkelsen att vi inte setts på 25 år. Det var årets höjdpukt. Nu ska det inte dröja 25 år tills vi ses nästa gång det kan jag lova. Fest, schlager och parad var givna ingredienser. Annan plats för festivalen. Jag vet inte vad jag tycker om det än. Har inte hunnit smälta det.

Åter igen blir man beklämd över fördomar, att vi har ett religiöst fundamentalistiskt parti i riksdagen som vägrar vara med debatten och paraden. Varje år är det något som blir bättre så det är bara att kämpa på.

Hemma nu efter en roadtrip me vännen H. Slapp ta tåget och kom hem lite tidigare. Bjöd honom på lunch som tack för skjutsen. Sen glömde han sin mobil när han fortsatte söderut. Tur att vi också ska till Varberg i veckan så vi kan stråla samman.

Vi åker ner i veckan för att njuta av kusten, släkten och Ullared. Ska även på Synth festival. Herre gud hur ska jag orka en helg till. Tur man har semester och det är ju bara en kväll.

En sommar lista

Namn: Astrid, Anna-Carin

Piercingar: 4 hål i ena örat och 3 i det andra

Tatueringar: 3

Längd: 170 cm

Skostorlek: 40

Hårfärg: Grått

Är du kär i någon: Ja

Önskar du att du bodde någon annanstans: Nej

Tänker du på självmord: Nej

Tycker andra att du är attraktiv: Ingen aning

Vilket shampoo använder du: Head & shoulders

Vilken parfym använder du: Musk by Alyssia Ashley, om jag kommer i håg den

Vad är du rädd för: Att något ska hända mina nära och kära

Gillar du att tvätta: Gillar vet jag inte, det är en sak som måste göras

Gillar du Berg-och-Dalbana: NEJ!!!!!!!

SENASTE...

Film du hyrde: Minns inte

Film du köpte: De gamla hederliga Beck filmerna med Gösta Ekman

Låten du lyssnade på: Skvalradio

Låten du hade på hjärnan: Bara om min älskade väntar

Låten du laddade ner: Minns inte

Personen du ringde: Jobbsamtal

TV program du tittade på: Room Service repris

Personen du tänkte på: Mina vänner i Stockholm som jag får träffa i morgon

FAVORIT...

Mat: Sushi

Låt: Bara om min älskade väntar (just nu i alla fall)

Sak att göra: Fiska tillsammans med mannen

Sport: Gillar att titta på det mesta, blir lite extatisk vid stora mästerskap

Dryck: Vatten och kaffe till vardags, rosé eller bubbel till fest

Kläder: Beror på om jag jobbar eller är ledig

Film: Forrest Gump

Bil: En bil som är billig i drift som man kan dra båttrailer med

ANTAL...
Gånger du varit kär: Som det känns nu har jag bara varit det på riktigt en gång, nämligen nu

Gånger ditt hjärta brustit: Vet inte, ett par

Hjärtan brustit på grund av dej: Vet inte

Gånger ditt namn varit med i tidningen: Familjeannonser, någon insändare i fackliga sammanhang, någon gång när jag var liten i sportsammanhang

Ärr du har på kroppen: Blindtarmen, gastric by pass, leksaksbil nära ögat, stort skrubbsårs ärr på knäet från jag lärde mig cykla, knivskärnings ärr i samband med matlagning och sen några i själen också

SENASTE...

Bok du läste: Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen (deckare)

Personen du fick mail av: Jobbmail

Personen du fick brev av: Mitt fadderbarn Maria i Uganda

Personen du fick sms av: Vännen A-M

Gången hela din familj åt middag tillsammans: Åt med mannen i går kväll, släktmiddag minns jag inte

ÖVRIGT...

Vad har du gjort idag: Plockat undan, jobbat, ätit frukost, druckit kaffe

Var det kul: Funkar

Hur tidigt stiger du upp: Till vardags 06, när jag är ledig mellan 7 och 8 men sen sover jag gärna middag när jag är ledig

Gillar du att slåss: Nej. Där hjärnan tar slut tar nävarna vid

Vad ska du göra ikväll: Packa inför Stockholmsresan

Är du seriös: Alltid på jobbet, privat skiftar det nog

Vad är du allergisk mot: Trädpollen, gräs, gråbo, penicillin och idioter

Var har du ont: Diskbråcket gör sig ständigt påmint

Använder du hårspray: Nej

Kan du stå på händer: Nej, det tror jag inte i alla fall

Favoritserie: Sex and the city

ÖVRIGT MER...

Salt eller socker: Salt

Gillar du ketchup: Ibland

Är du glad nu: Jajamen

Var du glad igår: Ja

Känner du någon som jobbar på sjukhus: Ja, det har blivit några genom åren

Vad dansar du till: Det som svänger

Stockholm är: Min sommarstad

Göteborg är: En stad jag nog borde besöka på riktigt nån gång

Kan du sjunga: Hellre än bra

Mer värt än guld: Kärlek

Spaghetti eller makaroner: Makaroner (stuvade)

Ett land jag helst vill besöka: Nya Zeeland

Ska bli skoj: Åka på Pride, träffa släktingarna, fiska, läsa o vila, kallas semester

Ska inte bli skoj: Vet inte

Sparar till: En ny båt

Väntar på: Semester (timmar kvar)

Pålägg som gäller: just nu rökt ost, men det varierar

Dagens dryck: Kaffe

Slutspurt

Slutspurt inför semestern. Plocka ihop grejer, asluta en del, planera en del och bara försöka ha lite koll på läget så jag kan gå på semester utan att behöva tänka på jobbet. Sätta frånvaromeddelade på mailen och koppla om telefonen är viktigt att komma i håg.

Vädret är grått i dag, men det spelar ingen roll. Jag är ju ingen sol och bad människa så att det där med väder är inte så viktigt när jag ska vara ledig. Jag tycker så klart att det är bra om det inte regnar men även de dagarna är sköna. En bok, ett korsord eller en bra film funkar som semesteraktivitet för mig. Annars kommer semestern blir lite hit och dit i år. Lite Stockholm och Pride, lite besök hos släkten i Halland, lite sommarstuga, lite hemma och däremellan dagar för spontanaktiviteter. Ser bra ut. Håller tummarna att jag och mannen ska kunna få tre veckor tillsammans men det finns en risk för att det bara blir två. Skulle det bli så lutar det åt att jag går tillbaka lite tidigare och sparar några dagar till senare tillfälle.

I helgen var vi i stugan och fiskade. I alla fall på lördagen. Det blev en bra fisketur även om början var så där. Dagen slutade med en tappad fisk, 7 för små och 3 i båten. Det är inte illa pinkat. Sånna fiskedagar är bra. Söndagen regnade inne, det är inte kul att packa ihop i regnet. Det är skillnad om det börjar regna när man är ute, då funkar det. Vi har även packat i hop havsfiske grejer inför Hallands trippen. Hoppas på lite fiske även där.

Nu är det dags att ta tag i dagen och försöka få tiden att gå så snabbt som möjligt.

Nostalgi

Att försöka dra ihop ett gäng med kort varsel och gå på konsert i mitten av juli i Sverige är ju dömt att misslyckas verkar det som. Ja ja, hursom så blev vi två som gick till Strömpis i går kväll för en nostalgitripp i stora mått. En mycket blandad publik mötte Nationalteatern på Strömpis. Några som stannat av i 70 talet, några som var unga så och släppte loss bara första ackordet slogs, några var födda på 70 talet och några var inte ens på tänkta när de började spela. Stämningen var det inget fel på. Sång och dans i en och en halv timme. Somnade med ett leende på läpparna och att ryggen sprängvärkte förträngde jag helt.

Efter en varm gårdag så är det lite svalare med regn i dag. Kollade in helgprognosen eftersom vi ska till stugan. Huvva, det ska bli lite kyligt minsann, bara runt 20 graders strecket. Kanske måste packa en varm tröja. Skämt och sido så njuter jag av värme eftersom jag frusit i tre år nu, dock är den tryckande luften som varit sista veckan är inte lika njutningsfull.

Efter i dag är det 3 arbetsdagar till semester. Längtar nu!!!!!

Sista veckan

Just nu har jag gått in på sista hela veckan innan semestern. Nästa vecka jobbar jag måndag och tisdag innan jag går på 4 veckors långledighet med hyfsat oplanerad tid. I morse var det inte lätt att komma upp, det är som om kroppen gått ner på stand by läge nu. Dessutom blev mannen utringd på jouren vid 5 och jag lyckades somna om, hann komma ner i djupsömn innan min klocka ringde så jag var i det närmaste medvetslös då. Visste knappt var jag var eller vad jag skulle göra. Ser fram emot att slippa väckarklocka ett tag på semestern.

Helgen har varit lugn och behaglig. Lördag till söndag drog jag och B till E och hälsade på. Ett dygn med god mat och dryck, en massa prat och även slappande på landet. Skönt avbrott.

På onsdag blir det ytterligare ett avbrott. Besök på Strömpis och lyssna på Nationalteatern med gamla arbetskamrater. Ska bli himla kul.
Nu tillbaka till arbetet som denna vecka består i att göra en massa avslut och pausande som ska vara klart innan jag går på semester så jag kan koppla bort jobbet och bara njuta.

Ogivningens krav

Eftersom jag har förmånen att ha det ganska lugnt på jobbet nu hinner jag tänka mycket. Det mesta har med jobbet att göra men det är klart att tankarna far i väg ibland. Funderat mycket på det kravet vi har över oss att vi hela tiden ska prestera eller producera. Kan det inte räcka en dag att endast producera koldioxid? Kommer på mig själv med att säga att "i dag har jag inte gjort någonting", sen när jag börjar tänka efter blir det rätt mycket. Går jag igenom ett rum så går undanplockningsradarn i gång och jag plockar med mig det som inte hör hemma där. I förbifarten slänger jag i en tvättmaskin som sedan ska hängas. Under tiden jag fixar lite mat så röjer jag diskbänken och torkar av några skåpluckor. Det är inte att inte göra någonting, men med Jantelagen och alla normer hängande över en så kan man ju inte bara sitta och titta på molnen en hel dag. Eller kan man det, utan att bli betraktad som lat eller lite konstig?

Jag tycker att man kan det, men jag har jätte svårt att göra det själv. Känner mig nästan skuldtyngd om jag inte gjort något "nyttigt" en dag. Det gäller även en dag när jag kanske ligger för ankar med feber. Hur ska man kunna bli av med den känslan och bara kunna luta sig tillbaka och vara nöjd med att ha producerat enbart koldioxid en dag?

I natt har det regnat och luften var sval när jag vaknade. Jag kunde andas igen. Jag hade ingen direkt starttid för dagens arbete och mannen hade sovtid att ta igen eftersom han hade jour i går. Det innebar att vi kunde ta det lugnt mitt i veckan. Sova lite längre, morna oss, äta frukost i lugn och ro och njuta av lite vardagslyx. Jag tänker inte ha dåligt samvete för det, jag ska bara njuta av dagen och ta det som det kommer. Näst på tur står lite om möblering av kontoret eftersom jag ska få nytt skrivbord, sen ska jag luncha med en gammal kollega och sen får man se vad jag producerar i eftermiddag. Kanske enbart koldioxid.

Äntligen

Har lusläst väderprognoserna och väntade och längtade efter åska och regn i dag. Det skulle komma på förmiddagen. Jag plockade med mig regncapen eftersom jag skulle klippa mig på lunchen. Arbetskamraterna skrattade åt mig och sa att det inte skulle komma nåt regn. Förmiddagen kom och gick, inget regn. Besöket hos frissan blev på gränsen till plågsamt. Allergi och ÖLI gjorde att jag knappt kunde andas trots medicin. Tog mig i alla fall dit och blev klippt till semestern och köpte mig lite mat. När jag kom tillbaka till jobbet för att äta så kom första skuren. Jag formligen kände hur det blev lättare att andas för varje droppe som kom ner. När det blev dags att gå hem var det ingen som skrattade åt min regncape utan det kastades lystna blickar efter den så jag fick skynda mig ut. Temperaturen är nere på 20 grader nu och jag kan andas utan problem. Vän av ordning kanske menar att det är antibiotikan som håller på att göra nytta, men jag tror att regnet var bästa medicinen i dag. Ser fram emot en sval natt med en god sömn.

Mannen har jour i kväll och åskan innebär att han kommer jobba länge. Bara för mig att sikta på en ensam kväll hemma. Har en bra bok jag håller på med och några filmer som jag är nyfiken på så jag klarar mig nog. Just nu njuter jag bara av att sitta på balkongen och dra djupa andetag, ibland har man inte stora krav på livet.

Håller tummarna

Har tillbringat hela förmiddagen med att få telefontid på vårdcentralen sen att vara på vårdcentralen för provtagning och undersökning, sen att vänta på apoteket för att få ut medicin.
Jag har någon form av bakterie som rumlar runt i kroppen som nu ska elimineras med hjälp av antibiotika. Hostan ska lindras med hostmedicin, och jag ska förhoppningsvis bli frisk och sluta hosta. Antibiotikan gör mitt skinn känsligt för solsken så jag får inte uppehålla mig för mycket i solen så jag får hålla mig i skuggan vilket i sig inte är så jobbigt med tanke på att temperaturen ligger runt 30 strecket där.

Nu håller jag tummar och tår att det ska hjälpa och att jag ska bli frisk. Har ingen lust att vara sjuk längre nu. Vila har inte hjälpt därför fick det bli droger också.
Till helgen ska jag ju hem till E och bara vara med henne och B ett dygn. Ska bli så gött att bara umgås. Nu ska jag ligga på soffan och vila mig och låta antibiotikan äta bakterier i lugn och ro, och hoppas på att de äter fort och mycket.