Två korta långa år.

Just hemkommen från ett dygn på Loka Brunn. Jag har varit där tidigare men bara i jobbet, för mannen var det första gången. Anledningen till resan var enkel, det är 2 år sedan vi kom in i varandras liv. Förra året åkte vi på en kryssning men i år valde vi att bara slappa.
Det har vi verkligen gjort. Ätit fantastiskt god mat, druckit fantastiskt gott vin och bara varit. Tanken var att vi skulle bada o spaa, men det blev inte så. Mer tänker jag inte skriva här.
Vi kommer garanterat göra om detta, men troligen när det är varmare väder ute och då också en natt till. En helg lång helg.

Att vi varit tillsammans i 2 år känns både långt och kort på samma gång. Jag minns inte hur det var att leva utan hans kärlek och det är ändå bara 2 år sedan jag faktiskt gjorde det. Det tog 41 år för mig att hitta min själsfrände men det var värt att vänta på. Han är bara den mest underbara människa på jorden och han är bara min. Allt känns bara rätt med honom och äntligen har jag hittat en människa som jag inte kan dölja något för. Han ser mig när jag är som sämst i livet men han älskar mig ändå. Han håller mig under armarna, ibland bokstavligt, när det är som jävligast. Samtidigt är han min största supporter när jag ska göra något nytt i livet. Tillsammans har också väldigt roligt, samma sjuka humor så vi kan skratta åt mycket tokigheter.

Hoppsan vad rosa det här blev då. Det är ju inte riktigt rosa alltid, men när man börjat komma upp i åren har man förstått att man inte kan ändra på någon annan än sig själv. Jag blev förälskad i honom för att han är som han är, varför skulle jag då vilja ändra på något? Ibland blir jag lite galen på honom för hans envishet, men å andra sidan kan det inte vara en rosa dröm att leva med mig alla dagar om året heller för den delen.