Dags för en batteriladdning, åker till det stället på jorden som ger mig ett verkligt lugn. Kvinnorna jag ska spendera helgen med får mig att koppla av och vara här och nu på ett sätt jag inte uppnår någon annan stans. Det handlar om nunnorna i Vadstena. Åker i eftermiddag och kommer hem på söndag kväll. Ska bli så skönt. Efter gårdagen på jobbet känner jag ännu mer att jag behöver det.I min enfald tänker jag att om man valt ett jobb inom vård och omsorg så vill man på något sätt göra gott för de människor man är satt att jobba för, men ibland känns det som det är tvärtom. Kanske ska arbetsgivarna och politikerna inom vård och omsorg försöka tänka lite mer på kvalitet än att fylla en schemarad. Gör jobbet attraktivt med bra lön och hälsosamma arbetstider så att det är rätt personer som börjar jobba där. Inte någon som i första hand ska ha ett jobb och få pengar till minsta möjliga arbetsinsats. Satsa på utbildning för de anställda så att de förstår vad det är de är på jobbet för att göra och varför.
Det är klart att jag är på jobbet för att försörja mig, men hade jag inte velat jobba med människor med så stora funktionshinder som jag gör så hade det väl varit bättre för alla parter om jag valt en annan bana. Både för min och patienternas skull. Om vi inte börjar med oss själva hur ska vi då kunna förändra systemet till något bra? Dra inte ner på handledning och utbildning för personal i vård och omsorg, i slutändan så blir det patienterna som blir lidande.
Nu ska jag försöka släppa det för en stund och ta tag i det igen på måndag. Packat ryggan och ska ge mig upp på stan. Börja dagen med lite facklig spis på avdelnings expeditionen, sen lunch med en vän innan tåget går söderut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar