Nu måste det prioriteras

Nu har jag kommit till en punkt där jag måste prioritera hårt på jobbet. Jag har jobb som ligger och som SKA vara klart innan jag går på semester. Det innebär i dagsläget att jag inte kan boka nånting före semestern utan göra det som är liggande. Den luft jag har i systemet måste jag ha för att kunna göra vissa brandkårsutryckningar. Jag ska även prata med min chef på tisdag om vissa saker jag behöver för att min arbetsmiljö ska bli bättre. Jag kommer inte riskera min hälsa för mitt jobb, nu är det hårda linjen som gäller. Jag älskar mitt jobb, men jag behöver förutsättningarna för att göra det så bra jag vill. Upp till förhandling.

I torsdags hade jag ett svårt uppdrag. Jag var observatör på en stor övning för sjukvården i Örebro Läns Landsting. Kan ni tänka er mig som tyst observatör, att inte få säga nåt eller protestera alls. Det gick bra, men oj vad jag skrev. Ska sammanställas nästa vecka när jag reflekterat klart.

I går var det Vårdförbundsparty i stan. Vårdtåger kom till stan och med det en massa gamla och nya vänner. Jag erkänner att jag i en del av mitt hjärta saknar jobbet på förbundet, men just nu är jag på en annan plats i livet. Jag skulle aldrig vilja vara utan mina åt på Facklig tid, det var några av de roligaste men också mest jobbiga åren i mitt liv. Det var också en otrolig bra skola för offentlig förvaltning som jag inte vill vara utan.
Jag hann bara med en föreläsning på dagen eftersom jag jobbade hela dagen. På den försökte jag försöka få ihop det uppdraget som jag har i dag med Vårdförbundets vision 2018. Jag börjar få ihop det och ska fortsätta att pussla med det efter lite reflektion.

Festen på kvällen var väldigt trevlig. Sång och musik, god mat, och samvaro med underbara människor. Skön avslutning på en hektisk vecka.

Nu ska jag lata mig i helgen. Mannen fixar med båten och jag fixar lite hemma. Det går väldigt sakta för mig för jag vill ju känna att jag är ledig också. Sova, läsa, sitta på balkongen blandas med skura badrum och dammsuga i lagom doser.