Tidig morgon

Det är stört omöjligt för mig att sova länge på mornarna. Kanske inte så konstigt eftersom jag alltid är trött på kvällarna och går och lägger mig tidigt. Till saken hör att jag tänker ju för mycket också. I morse när jag vaknade före halv 6 började jag fundera på om jag håller på att bli utbränd eller deprimerad. Kom fram till att så är inte fallet. Jag har det egentligen förbannat bra. Ett jobb jag älskar, en lägenhet jag trivs bra i och framförallt en man som jag älskar mer än jag trodde var möjligt. Det är bara kärleken till barnen som slår det.

Alltså så får jag nöja mig med att veta att om jag lägger mig klockan 21 på kvällen så vaknar jag strax efter 05 på morgonen. Det sköna med det är att jag kommer till jobbet ganska tidigt och därmed kan gå hem tidigare på eftermiddagarna. Jag har märkt att jag har en rytm på jobbet som börjar falla på plats. Jag är där tidigt och får väldigt mycket gjort vad gäller insläsning medans det är tyst och lugnt på kontoret. Sedan rullar dagen på med en svacka runt lunch, sen efter eftermiddagsfikat kommer jag i gång igen och nästan glömmer tiden. Siestka kanske vore nåt för mig.

Kommit i gång med träning nu, varvar mellan att träna på mornar och eftermiddagar lite beroende på hur dagens schema ser ut. I kväll blir det dock ingen träning utan After Work med mina gamla fackliga kollegor. Man måste ha balans mellan nöje och arbete också.

Nu ska jag ut i gryningssolen och trampa i väg till jobbet, nöjd och glad över livet.